4.4.1
Logeion
Perseus analyses of χέοντος:
χάω: pres part act masc/neut gen sg (epic doric ionic aeolic)
χέω (pour out, let flow): pres part act masc/neut gen sg
LSJ entries
χάω
χάω
,
contr.
χῶ,
A.
=
χωρῶ,
coined
as
etym.
of
χάος
by
Simp. in Ph. 620.14
.
χέω
χέω
,
used
in
the
simple
form
mostly
by
Poets,
but
v.
ἐγ-,
κατα-,
συγ-χέω;
-εει
is
not
contr.
by
Ep.
,
v.
Il. 6.147
,
9.15
,
Hes. Op. 421
;
but
in
Trag.
and
Att.
always
so,
ἐκ-χεῖ,
συγ-χεῖς,
κατα-χεῖν,
S. El. 1291
,
E. IA 37
(anap.),
Ar. Eq. 1091
(hex.);
for
-εε
no
rule
is
observed,
impf.
χέε
Il. 23.220
;
but
σύγ-χει
9.612
,
13.808
,
χεῖσθαι
Od. 10.518
;
κατ-έχεε
Ar. Nu. 74
,
D. 45.74
;
ἐν-έχει,
ἐν-έχεις,
ἐξ-έχει,
Antipho 1.19
,
Ar. Pl. 1021
,
A. Ag. 1029
(lyr.):—
-έῃ,
-έο,
-έου,
-έω
seem
never
to
have
been
contracted,
exc.
ἐγχεῦντα
Theoc. 10.53
:—
fut.
χέω
(
ἐκ-χεῶ
acc.
to
Choerob. in Theod. 2.168
H.,
but
this
is
Hellenistic,
LXX Je. 6.11
,
al.,
ἐκ-χεεῖς
ib.
Ex. 4.9
,
ἐκ-χεεῖ
ib.
Le. 4.18
,
25
,
ἐκ-χεεῖτε
ib.
De. 12.16
,
24
,
ἐκ-χεοῦσι
ib.
Le. 4.12
,
προσ-χεεῖς
ib.
Ex. 29.16
,
al.,
and
the
Med.
χεόμενος
(v.
infr.)
points
to
Att.
χέω
)
,
συγ-
E. Fr. 384
,
ἐπι-χεῖς
Ar. Pax 169
(anap.);
παρα-χέων
Pl.Com. 69.3
;
Ep.
fut.
χεύω
Od. 2.222
(
χρειώ
Aristarch.
,
whence
χείω
Porson):
aor.
ἔχεα
Il. 18.347
,
Pi. I. 8(7).64
,
etc.;
Ep.
ἔχευα
Il. 3.270
,
4.269
,
χεῦα
14.436
,
Od. 4.584
,
etc.;
Ep.
aor.
1
subj.
χεύομεν
Il. 7.336
(late
ἔχευσα
AP 14.124
(
Metrod.
)):
pf.
κέχῠκα,
(
ἐκ-
)
Men. 915
,
APl. 16.242
(
Eryc.
):—
Med.
,
fut.
Att.
χεόμενος
Is. 6.51
:
aor.
ἐχεάμην
Hdt. 7.43
,
A. Pers. 220
(troch.),
S. OC 477
,
Ar. V. 1020
(anap.);
Ep.
ἐχευάμην,
χευάμην,
Il. 5.314
,
18.24
,
etc.;
Ep.
subj.
χεύεται
(
περι-
)
Od. 6.232
(perh.
indic.
):—
Pass.
,
fut.
χῠθήσομαι
(
συγ-
)
D. 23.62
,
cf.
J. AJ 8.8.5
:
later
χεθήσομαι,
(
ἐκ-
)
Arr. Epict. 4.10.26
:—
aor.
1
ἐχύθην
[ῠ
]
Od. 19.590
,
etc.:
later
ἐχέθην,
not
in
Inscrr.
or
Pap.,
f.l.
in
Ph. 1.455
,
Euc.
Catoptr.Prooem.
(vii
p.286
H.,
ἐγ-,
ἐκ-
),
etc.:
also
Ep.
aor.
χύτο
[ῠ
]
Il. 23.385
,
Od. 7.143
;
ἐξ-έχῠτο
19.470
;
ἔχυντο,
χύντο,
10.415
,
Il. 4.526
;
part.
χύμενος,
η
,
ον
,
19.284
,
Od. 8.527
,
and
Trag.
in
lyr.,
A. Ch. 401
,
Eu. 263
,
E. Heracl. 76
:
pf.
κέχῠμαι
Il. 5.141
,
Sapph. Supp. 25.12
,
Pi. I. 1.4
,
etc.:
plpf.
Ep.
κέχῠτο
Il. 5.696
,
etc.—
Ep.
pres.
χείω
,
Hes. Th. 83
;
later
Ep.
pres.
χεύω
both
in
the
simple
Verb
and
compds.,
Nic. Al. 381
,
Lyr.Alex.Adesp.
35.19
(fort.
Mesom.
),
Nonn.
D. 18.344
,
Opp. C. 2.127
:—
Med.
,
χεύομαι
A.R. 2.926
:
in
later
Prose
pres.
χύνω
(q.v.);
χῦσαι
is
f.l.
for
λῦσαι
in
codd.
dett.
of
Tryph. 205
.—Rare
in
Prose,
exc.
in
compds.
and
in
Med.
Radic.
sense,
pour
:
I.
prop.
of
liquids,
pour
out,
let
flow,
κρήνη
κατʼ
αἰγίλιπος
πέτρης
χέει
ὕδωρ
Il. 9.15
;
βασιλεῦσιν
ὕδωρ
ἐπὶ
χεῖρας
ἔχευαν
3.270
,
cf.
Od. 1.146
,
etc.;
οἶνον
χαμάδις
χέε
Il. 23.220
;
κατὰ
στόματος
νέκταρ
Theoc. 7.82
:
χέει
ὕδωρ,
of
Zeus,
i.e.
makes
it
rain,
Il. 16.385
;
ὅταν
βορέας
χιόνα
.
.
χέῃ
E. Cyc. 328
:
abs.,
χέει
it
snows,
Il. 12.281
(
νειφέμεν
is
in
l.
280
):
freq.
of
drink-offerings,
χέουσα
χοάς
A. Ch. 87
:—
Med.
,
χοὴν
χεῖσθαι
νεκύεσσι
Od. 10.518
;
χοὴν
χεόμην
νεκύεσσι
11.26
;
χοὰς
χέασθαι
Hdt. 7.43
,
etc.:
abs.,
Is. 6.51
,
65
:—
Pass.
,
κέχυται
Il. 12.284
;
κρῆναι
χέονται
they
gush
forth,
E. Hipp. 748
(lyr.);
ποτοῦ
χυθέντος
ἐς
γῆν
S. Tr. 704
;
χέεσθαι
βουτύρῳ,
γάλακτι
to
flow
with
. . ,
LXX Jb. 29.6
.
2.
χ.
δάκρυα
shed
tears,
δάκρυα
θερμὰ
χέοντες
Il. 7.426
,
cf.
16.3
,
E. Tr. 38
;
ἀπʼ
ὀφθαλμῶν
Id. Cyc. 405
:—
Med.
,
ὅσα
σώματα
χεῖται
Pl. Ti. 83e
:—
Pass.
,
of
tears,
flow,
δάκρυα
θερμὰ
χέοντο
Od. 4.523
;
ἀπʼ
ὀφθαλμῶν
χύτο
δάκρυα
Il. 23.385
;
of
blood,
to
be
shed,
drip,
φονίας
σταγόνας
χυμένας
ἐς
πέδον
A. Ch. 401
(anap.),
cf.
Eu. 263
(lyr.).
3.
smelt
metal,
LXX Ma. 3.3
.
b.
cast,
of
bronze
statues,
SIG
3g
(Susa,
from
Didyma,
vi
(?)
B.C.).
4.
Pass.
,
become
liquid,
melt,
dissolve,
τὰ
κεχυμένα,
opp.
τὰ
συνεστῶτα,
Pl. Ti. 66c
;
of
the
ground
in
spring,
X. Oec. 16.12
,
Thphr. CP 3.4.4
;
κεχυμένοι
ὀφθαλμοί
perh.
moist,
languishing
eyes,
Heph.Astr. 1.1
.
II.
of
solids,
shed,
scatter,
φύλλα
ἄνεμος
χαμάδις
χέει
Il. 6.147
;
κῦμα
φῦκος
ἔχευεν
9.7
;
πτερὰ
ἔραζε
Od. 15.527
;
ἐν
.
.
ἄλφιτα
χ.
δοροῖσιν
pour
into
. . ,
2.354
; [
κρέα]
εἰν
ἐλεοῖσιν
Il. 9.215
;
κόνιν
κὰκ
κεφαλῆς
18.24
,
Od. 24.317
;
καλάμην
χθονί,
of
a
mower
or
reaper,
Il. 19.222
:—
Pass.
,
ἐν
νάσῳ
κέχυται
σπέρμα
Pi. P. 4.42
;
πάγου
χυθέντος
when
the
frost
was
on
the
ground,
S. Ph. 293
;
κέχυται
νόσος
has
spread
through
his
frame,
Id. Tr. 853
(lyr.).
2.
throw
up
earth,
so
as
to
form
a
mound,
σῆμʼ
ἔχεαν
Il. 24.799
;
χεύαντες
δὲ
τὸ
σῆμα
ib.
801
,
cf.
Od. 1.291
;
τύμβον
χ.
Il. 7.336
,
etc.;
θανόντι
χυτὴν
ἐπὶ
γαῖαν
ἔχευαν
Od. 3.258
,
cf.
Il. 23.256
.
3.
χ.
δούρατα
shower
spears,
5.618
:—
Med.
,
βέλεα
χέοντο
they
showered
their
darts,
8.159
.
4.
let
fall,
drop,
κατὰ
δʼ
ἡνία
χεῦεν
ἔραζε
17.619
;
εἴδατα
ἔραζε
Od. 22.20
;
ἀπὸ
κρατὸς
χέε
(v.l.
for
βάλε)
δέσματα
Il. 22.468
;
κρόκου
βαφὰς
ἐς
πέδον
χέουσα
A. Ag. 239
(lyr.)
(but
καρπὸν
χ.,
of
trees,
not
to
shed
their
fruit,
but
to
let
it
hang
down
in
profusion,
Od. 11.588
):—
Pass.
,
πλόκαμος
γένυν
παρʼ
αὐτὴν
κεχυμένος
streaming
down,
falling,
E. Ba. 456
.
5.
in
Pass.
,
to
be
heaped
up,
massed
together,
[
ἰχθύες]
ἐπὶ
ψαμάθοισι
κέχυνται
Od. 22.387
,
cf.
389
;
of
dead
geese,
19.539
;
of
dung,
17.298
,
Il. 23.775
;
also
σωρὸν
σίτου
κεχυμένον
Hdt. 1.22
.
6.
Pass.
,
of
living
beings,
stream
in
a
dense
throng,
Il. 16.267
,
etc.;
δακρυόεντες
ἔχυντο
Od. 10.415
,
etc.:
of
sheep,
Il. 5.141
.
7.
of
persons,
ἀμφʼ
αὐτῷ
χυμένη
throwing
herself
around
him,
19.284
,
Od. 8.527
:—
Med.
,
ἀμφὶ
φίλον
υἱὸν
ἐχεύατο
πήχεε
Il. 5.314
:—
Pass.
,
of
things,
ἀμφὶ
δὲ
δεσμοὶ
τεχνήεντες
ἔχυντο
Od. 8.297
.
8.
pf.
Pass.
κέχυμαι,
to
be
wholly
engaged
or
absorbed
in,
Δᾶλος,
ἐν
ᾇ
κέχυμαι
Pi. I. 1.4
;
κεχυμένος
ἐς
τἀφροδίσια,
Lat.
effusus
in
Venerem,
Luc. Sacr. 5
;
πρὸς
ἡδονήν
Alciphr. 1.6
.
III.
of
impalpable
things:
1.
of
the
voice,
φωνήν,
αὐδὴν
χ.,
Od. 19.521
,
Hes. Sc. 396
,
cf.
Th. 83
;
ἐπὶ
θρῆνον
ἔχεαν
Pi. I. 8(7).64
;
Ἑλλάδος
φθόγγον
χέουσα
A. Th. 73
,
cf.
Supp. 632
(lyr.),
Fr. 36
(lyr.);
of
wind
instruments,
πνεῦμα
χέων
ἐν
αὐλοῖς
Simon. 148.8
,
cf.
APl. 16.226
(
Alc.
):—
Med.
,
κωμῳδικὰ
πολλὰ
χέασθαι
Ar. V. 1020
(anap.):—but
in
Pass.
,
κεχυμένα
ᾄσματα
non-rhythmical
melodies,
Aristid.Quint. 1.13
.
b.
κὰκ
κεφαλῆς
χεῦεν
πολὺ
κάλλος
Od. 23.156
;
δόλον
περὶ
δέμνια
χεῦεν
8.282
.
2.
of
things
that
obscure
the
sight,
κατʼ
ὀφθαλμῶν
χέεν
ἀχλύν
shed
a
dark
cloud
over
the
eyes,
Il. 20.321
;
πολλὴν
ἠέρα
χεῦε
shed
a
mist
abroad,
Od. 7.15
,
etc.
(so
εὔκρατος
ἀὴρ
χεῖται
Pl. Ax. 371d
);
τῷ
δʼ
ὕπνον
ἀπήμονά
τε
λιαρόν
τε
χεύῃ
ἐπὶ
βλεφάροισιν
Il. 14.165
,
cf.
Od. 2.395
,
etc.:—
Pass.
,
ἀμφὶ
δέ
οἱ
θάνατος
χύτο
was
shed
around
him,
Il. 13.544
;
κατʼ
ὀφθαλμῶν
κέχυτʼ
ἀχλύς
5.696
;
νύξ
Hes. Th. 727
(but
πάλιν
χύτο
ἀήρ
the
mist
dissolved
or
vanished,
Od. 7.143
);
οὔ
κέ
μοι
ὕπνος
ἐπὶ
βλεφάροισι
χυθείη
19.590
;
ἐχεύατο
πόντον
ἔπι
φρίξ
(
Med.
in
pass.
sense)
Il. 7.63
.
3.
aor.
Pass.
,
ἐχύθη
οἱ
θυμός
his
mind
overflowed
with
joy,
A.R. 3.1009
.
4.
Pass.
,
to
be
dissipated,
diffused,
Plot. 1.4.10
;
οὐδὲν
τοῦ
χεῖσθαι
δεηθέν
Id. 6.5.3
;
to
be
rarefied,
opp.
πιλεῖσθαι,
Gal.
15.28.
(Cf.
Skt.
juhóti
‘pour
(sacrificial
offerings)ʼ,
part.
hutás
(=
χυτός
),
Lat.
fundo,
Goth.
giutan
‘pour’.)